Och vart vi än såg, var hela Vintergatan vår.

Photo: Jessica Silversaga

Här kommer del tre från vår Frankrike-roadtrip. Att vara på road trip genom ett land är onekligen att tillbringa en hel del tid i bilen, jag säger detta högt för att det är lätt att glömma. I mitt huvud skulle vi ju tillbringa många fler dagar utanför bilen; i små byar, efter trånga gränder, köpa baguetter och ost i de små delikatessbutikerna och lata oss på Franska Rivieran.

Men ändå. Jag älskar att åka bil. Älskar att köra (helst fort).

Så nu är vi på dag femte dagen av resan. Vi har varit i Paris ett par dagar, vi har åkt rakt nedåt i landet och stannat på ett tråkigt Bed and Breakfast någonstans i Vézac. Vi har kört hela dagen med bara avbrott för att äta, runt snirkliga små vägar runt naturreservat, upp på höga berg och sedan ner igen, förbi stora fält med kor och får. Solen har gått ner och vi har precis kommit fram till Saint-Vincent-de-Cosse, och här väntar hela Vintergatan på oss.

Photo: Jessica Silversaga

Så vi stod där under närmare en timmes tid och bara tittade uppåt. Överallt värmen som omsluter, syrsorna på ängen utanför, också bara lyckan över att vara här.

Photo: Jessica Silversaga

Det här är samma dag, lite tidigare. På resande fot.

Photo: Jessica Silversaga

Vår hyrbil. En snabb liten vit vessla.

Photo: Jessica Silversaga

Min resekamrat i vått och torrt. Simon. Som faktiskt tog körkort inför vår Frankrike-resa ♡

Photo: Jessica Silversaga

Bäst av allt förutom Vintergatan och resekamrater då; att passera franska små byar och upptäcka att alla är vackra på sitt eget sätt. Här önskade vi att vi kunde stannat lite längre, men inte ett enda hotell fanns i sikte och byn var rätt öde. Men man hade en liten blomsterfestival i precis varenda liten vrå och jag kände mig som hemma.

Photo: Jessica Silversaga

Translation:
More from our French road trip, day five and most of it was spent in the car. We passed small French villages, fell in love and wanted to move there badly. When we arrived to Saint-Vincent-de-Cosse, the night sky was waiting for us. Milky Way was ours, and so was time. I felt like we could stay right there, then and forever.

2 thoughts on “Och vart vi än såg, var hela Vintergatan vår.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *