Category Archives: About feminism

“Det är ju hår på snippan och så där, för mig är det retro”.

Swedish Hasbeens tolkar den naturliga kvinnan.

Den naturliga kvinnan är smal, vältränad, har uppnosiga bröst, och bär endast träskor. I alla fall enligt Swedish Hasbeens nya kampanj “Go Natural”. Jag såg kampanjen i sängen på fredagskvällen, iklädd myskläder och med håret upprullat i papiljotter, när jag svajpade fram flödet med mitt finger på Facebook och Bam! Var tvungen att scrolla tillbaks, såg jag precis fyra nakna kvinnor i träskor? Nä, måste vara ett tidigt första april-skämt. Sedan gick det snabbt upp för mig att ett av mina favoritföretag precis har gjort det, trampat med träskon rakt i det sexistiska reklamträsket.

Grundaren Emy Blixt hänvisar den plötsliga viljan till att klä av kvinnor med “Vi vill helt enkelt visa en annan sida av den kvinnliga nakna kroppen och gör en parallell till våra skor. Det handlar om det naturliga i nakenheten. Vi är stolta över att vi är naturliga och kvinnor ska vara stolta över sina kroppar. Det är okej att vara naken och naturlig” .. “Det här är bara en bild som visar kvinnor ur ett naturligt perspektiv. Det är inte en sexuell bild. Det anses vara okej att visa väldigt sexualiserade bilder på kvinnor som ändå har kläder men det här är ju osexuella bilder utan kläder.” .. “Det är så mycket censur i samhället och det gör att allt blir väldigt laddat.” Alla härliga citat kommer härifrån.

Men det spelar liksom ingen roll hur många gånger ordet “naturlig” eller “inte en sexuell bild” används i ett syfte att beskriva en dålig kampanj för mig. Den kommer aldrig bli trovärdig i alla fall. Varför ens försöka sig på att sälja träskor med nakna reklammodeller och säga att det handlar om att ta tillbaks våra kroppar från all censur? Om det nu inte var så att vi VERKLIGEN fick se naturliga kroppar.. Kurviga, raka, platta, ostylade och med mysiga semmel-magar. För detta var med handen på hjärtat ändå inte särskilt många stenkast ifrån vårt rådande skönhetsideal, eller hur Swedish Hasbeens?

1980-talet och fotografen Helmut Newton ska vara inspiration till bilden och Emy Blixt säger “Vi är ett retromärke och det här är inspirerat av toplesstiden som det heter, jag har ju varit med om den. Det är ju hår på snippan och så där, för mig är det retro”.

Men om det nu är såsom Swedish Hasbeens upplever det, att de står i framkant för en naturlig kvinnorevolutionerande reklam – med hår på snippan och allt – där den kvinnliga kroppen inte alls blir objektifierad, utan hyllad, så borde ju folket jubla?! Den ideella organisationen Reklamera har anmält kampanjen till RO och skriver så himla bra om det hela på sin sida. “Att sexualisera kvinnor under parollen “naturliga kroppar” = nej tack.”

Såhär tycker mina vänner om kampanjen, de är helt vanliga, naturliga kvinnor och faller således precis inom målgruppen för att vilja köpa träskor efter att ha sett bilden:

* Och som vanligt, bara smala kroppar. Så jävla tröttsamt.
* Så trött på hela den här “vi visar upp nakna naturliga kvinnokroppar och vill poängtera att vi är ett skönt företag som *bryr* sig och att det finns andra kroppar än idealet”. Jo visst, det låter bra. Problemet är mer att det ska visas upp kroppar över huvud taget (i reklamsammanhang) till allmän beskådan och bedömning. Hur som helst är den nakna kvinnan liksom ett objekt. Låt kroppen bara VARA, för sjutton. Sen är det ju dessutom skrattretande hur långt ifrån det vita, smala, tränade, fixade idealet de verkligen går.
* Suck! Var är alla naturliga och nakna killar i kampanjen? Hej då Hasbeens!
* Blir helt ärligt så trött när jag såg nya kampanjen. Återigen visas kvinnokroppen upp som ett redskap i försäljningssyfte.. Så onödigt, jag som annars är ett otroligt stort fan av Swedish Hasbeens ställer mig mycket frågande till denna kampanj av “naturliga kroppar”
* Men jisses trodde inte mina ögon “.. för mycket censur i samhället..” ja knappast för den sortens nakenhet! Vilket skitsnack.

I skrivandets stund (tisdag förmiddag) har Swedish Hasbeens tagit bort bilden ovan från sin hemsida och lagt upp en annan bild. Heja alla därute som har skrivit och klagat på denna pinsamma reklam!

Translation:
The new “Go Natural” campaign from Swedish Hasbeens makes me so disappointed and sad. No more clogs for me, thank you.

Varför den här människan är så himla bra.

Photo: Jessica Silversaga
För att han har det varmaste hjärtat ☆ För att han gör mig till en bättre person, mer tuff, stolt och rak i ryggen ☆ För att han låter mig vara arg, ledsen, huvudet ovanför molnen-glad och aldrig aldrig försöker ta ner mig från molnen och ner på jorden eller aldrig någonsin tycker att jag borde vara mer som andra ☆ För att han är feminist och tycker det är en självklarhet ☆ För att han inte använder ironi stup i kvarten ☆ För att han är så himla bra på att laga vegetarisk mat ☆ För att han använder motstridiga ord i samma mening som ‘ganska mycket jättebra’ ☆  För att han är djurvän ☆ För att han är så jäkla snygg ☆ För hans armar ☆ För att han är den roligaste människan jag vet och ger mig kramp i magen av skratt ☆ För att han fyller mitt påskägg med vintage-strumpbyxor ☆ För att han gillar att hålla hand ☆ För att han får mig att känna som att ingenting i den här världen är viktigare än oss ☆ För att han kom fram till min och Elsas filt den där dagen på Stora Skuggan och sa hej.

Translation:
What makes him so insanely good.

Att vara feminist, fotograf & ha vintage som livsstil.

Det här är något som jag gått och funderat på ett tag.

Jag är feminist. Jag vill skriva mer om varför jag är det. Jag vill hjälpa till att motverka vårt skeva ideal. Jag är också fotograf. Jag älskar vackra, drömska bilder. Jag tycker om brudar som är snygga, vackra, starka, sköra. Jag har aldrig känt någon njutning av att ta bilder på sånt som är fult, för sakens skull. Om jag vill fota min tallrik med mat kan du räkna med att jag tar armen och sopar bort allting runtomkring på bordet. Jag kommer inte visa er hur det ser ut utanför kokboken. Mitt hem är en ständig röra. Det kommer jag förmodligen inte heller visa er. Jag är en bildpoet i blodet, i varje millimeter av min kropp. Det gör mig till en otillförlitligt kompass för verkligheten. Min blogg är en utvald prisma av saker jag tycker om. En fin plats där jag trivs, som är långt ifrån verkligheten. Alltså känner jag att jag redan här har ett jäkla stort problem mellan punkt ett och två.

Så, hur tänker jag kring detta med att vara feministfotograf och obotlig romantiker?

Jag tycker inte om den glättiga och plastiga glamouriseringen när det kommer till retusch. Jag retuschar mina bilder varsamt; jag försöker istället skapa en känsla och behåller struktur i hud och linjer. Ja, vi kan kalla det rynkor. Sånt som alla har, men som sällan syns i kommersiella bilder. Jag tar ansvar för vilka ideal jag arbetar med. Jag fotade mycket mode för några år sedan, men fick ibland retuschera vissa modeller så att dom blev fylligare/rundare i kroppen. Jag är själv smal av naturen (inget ont om det) men väljer numera bara att jobba med sunda modeller. Både smala och kurviga. Jag blir glad när jag ser kampanjer på levnadsglada kvinnor som får skratta. Därför blev jag så lycklig i hjärtat när jag såg kampanjbilderna med de badande donnnorna från kläddesignern Emmy att jag kastade mig över mailen och skrev till henne ‘HURRA – ÄNTLIGEN ETT VACKERT OCH VETTIGT IDEAL’. Kan inte fler företag arbeta mot denna linje? Jo, om vi konsumenter tar ansvar. Syns och hörs, bojkottar och rosar. Inte sätter vår fot i American Apparel-butikerna. Säger nej för helvete. Vi har tröttnat nu.

Men hur kan en reklamfotograf och dessutom vintagenörd vara feminist? Är det inte bakåtsträvande att gilla gamla saker och dessutom gilla att fota det på ett jäkligt uppfräsigt sätt? Nä. Jag må vurma för den gamla tiden, 30-/40-tal, av rent estetiska skäl, men allting var verkligen inte bättre förr. Och att jag älskar att baka i mitt gamla förkläde gör inte mig mindre feminist och mer hemmafru, jag råkar gilla att baka och tycker man ska göra det man tycker är roligt och som ger livslust. Dessutom är det där gulliga förklädet jäkligt bra att ha när min feminist-man står och bakar i köket. Det funkar för oss båda.

Så, min drömska sagovärld i kameran är mitt jobb, mitt sätt att se världen. Det är långt ifrån hela sanningen om vem jag är. Jag vill att bloggen ska rymma både det och mina tankar kring feminism, miljötänk och min passion för historia/vintagekläder. Därför kommer jag jobba mot den linjen nu och framåt. Puss på er.

 Translation:
About being a feminist, photographer, blogger and vintage nerd.