Jag har funderat länge på att börja filma mina sömnadsprojekt, eftersom jag tycker det ger en helt annan känsla av den kreativa processen. Så när mina följare på Instagram uttryckte intresse för den här klänningen, tänkte jag att det var dags att ge sig in i en ny värld. En och en halv veckan senare, trots en hes förkylningsröst, var min första video färdig.

Jag kallar den här klänningen för Edith, ett namn som jag i smyg alltid tänkt att min dotter skulle heta. Klänningen är en blommig 30-tals inspirerad dröm med en flört till sent 1800-tal/tidigt 1900-tal. I alla fall när det kommer till design av ärm, och det följsamma livet med insnitt och många knappar på rad. Ärmen kallas leg of mutton (oklart vad det blir på svenska). Jag gjorde en veckad variant, där tanken var att den skulle hålla formen utan axelvaddar eller annat stöd inifrån. Resultatet blir en mjuk puffärm med fint fall, tack vare tyget.

Jag har en ganska stor samling gamla knappar vid det här laget. Till den här klänningen valde jag pärlemoknappar i blomskepnad först, men bytte till vinröda i slutändan då det visade sig att knapphålen blev för små för pärlemoknapparna.

Tyget är jag helt förälskad i, en djup vinröd rayon med lite brunt i, och tryck med mjuka gräddfärgade blommor. Ett specialtryckt tyg för mitt märke Amoliatur. Detta tyget känns väldigt klassiskt 30-tal, i både kvalitet och motiv. Det var fantastiskt att sy i, och bäst av allt, det krympte inte vid tvätt och behövde inte strykas. (Nördig fakta, men sånt jag gillar när jag syr). I en värld där kvalitet verkar värdesättas mindre och mindre går jag helt åt det andra hållet. Jag köper det finaste tyget jag möjligen kan hitta, och syr något jag vill tro att jag kommer att kunna bära för många år framöver.

Axlarna fick två rader med rynk, en detalj inspirerad från 30-/40-tals klänningar.

Jag sydde även in min etikett. Vill man veta mer om Amoliatur eller den här klänningen kan man följa mig på Instagram. Det finns en möjlighet att den här klänningen kommer att säljas i en limiterad upplaga inom kort. Det går bra att redan nu skriva en rad om man vill förhandsboka ett exemplar.

Och för att inte glömma det viktigaste, ett litet besök till min mörka men mysiga ateljé såhär års, och skapandet av min Edith: In the making of: 1930s inspired dress.

Translation:
I’ve been wanting to record one of my dressmaking projects for some time, so when this fabric and idea came along, I decided it would be perfect. The inspiration was a 1930s dress with pleated leg of mutton sleeves. I have collected quite a few 1930s/40s and antique dresses (pre-Victorian) over the years, and I love them, but they are not perfect for everyday wear and sometimes you just want to dress without getting too much of attention. Therefore my passion for turning historical silhouettes into modern clothing. I’ve struggled through a cold and sore throat to release this video this week, and here it is! I hope you’ll like it and I would love a comment for ideas or wishes for future videos!

Här kommer en tutorial på hur man kan laga en gammal fin dragkedja och på så vis spara både tid och pengar! För att inte säga värdet i att få ha en original-dragkedja kvar på sina vintageplagg (om det går).

Den här gulliga 40-tals klänningen var i jättebra skick, men jag fick den billigt då dragkedjan hade gått sönder. Perfekt fyndläge med andra ord! Sedan fram med följande saker; en liten sax, en sprättare, en liten skruvmejsel och en tång.

Börja med att sprätta upp sömmen längst ned, cirka en centimeter runtom varje sida.

Frigör nederdelen på dragkedjan och vik fram den till plaggets framsida.

Sedan ska det lilla “låset” som håller fast dragkedjan bort. Jag fick bort det genom att vika in en liten skruvmejsel under kanten och böjde försiktigt.

Till sist fick jag använda tången för att vika upp kanterna som höll i tyget på dragkedjan.



Plocka bort dragkedjans handtag.

Nu börjar det som kan vara lite knepigt! Sätt tillbaks handtaget och hjälp den att hitta tillbaks på “tänderna”. I mitt fall fick jag sätta ihop tänderna manuellt och sedan skjutsa på handtaget, fram och tillbaks, tills den hittade rätt. Ha tålamod med denna process. Ge inte upp för tidigt!

För helt plötsligt säger det bara zapp! Och så flyger handtaget fram över dragkedjan.

Kontrollera att dragkedjan går jämnt upp med kanten. För mig skiljde det två tänder, så jag fick göra om tills det blev jämnt. Sedan sätter man tillbaks det lilla “låset” längst ned på dragkedjan (så handtaget inte åker ned för långt) så bra det går. Den här gången funkade det, men det beror lite på hur mycket det går sönder när man plockar isär. Tänker att det även kan fungera att sy ett par sömmar för hand på samma ställe. Det kommer ju ändå inte att synas!

Vik tillbaks kanten till insidan och syr igen sömmen på maskin eller för hand. Smörj gärna in dragkedjan med lite olja (jag använde symaskinolja) så att den fungerar smidigt. Var lite försiktig så att oljan inte hamnar på tyget. Voila! Klart!

Nu är det inte alla gamla dragkedjor som går att laga, men det är alltid värt ett försök. Min erfarenhet är att i de flesta fall så funkar detta, har bara behövt kassera en dragkedja en gång på grund utav att den var för utsliten.

Translation:
This is how I saved an old vintage zipper on my 1940s dress. It was quite easy, and I am always happy when I can keep the original zipper.

Den här klänningen köpte jag billigt, den hade opersonliga vita plastknappar, några slitna sömmar och en annan halsringning. Gillar verkligen den här typen av makeovers för att det är så enkelt. Om man som jag ofta sitter och syr om och lagar kläder, är det skönt med de enkla förändringarna, som att byta knappar! De billiga vita plastknapparna fick byta plats med mörkare bakelit-liknande blomknappar. Sömmarna lagades, klänningens enda hål stärktes på insidan med vliselin och en tryckknapp vid halsen fick den tidigare v-urringningen att forma en fin mindre krage. Klart!

Den här 30-tals koftan och 40-tals klänningen fick också nya knappar. Köper mina knappar i Stockholm gör jag på Söders Tyger vid Zinkensdamm och Tygverket mellan Mariatorget och Slussen. Har ni några fler tips?

Translation:
Changing some buttons on my vintage clothes. Small easy changes that really can make a big difference. The 1950s floral dress had some thin plastic buttons and got some darker flower buttons.